Blogg

Hjälp, det kliar och svider!

Morgon, sängvarm och nyvaken. Höstsolen kikar in bakom gardinen, det blir en fin dag idag också. Har en spännande dag att se fram emot på jobbet. Allt verkar perfekt, eller hur? Vad är det då som gör att kroppen inte skuttar upp ur sängen fylld av förväntan och glädje?

Klådan...svidet...rivmärkena som gör att huden vätskar sig... 

Hur blev det så?

Nu, efter 6 hela år mer eller mindre utan besvär. Och vad är det för känsla jag har i kroppen, den som får en del av mig att vilja stanna i sängen och hoppa över den här dagen? 

Jag känner väl igen den även om den nu bara visar sig som en blek kopia av sitt forna jag. Skam är det jag känner, SKAM.

- Hej, du skammen. Så du har kommit på återbesök. Du och jag kände varandra väl under alla de år mina hudproblem var som värst. Du fick mig att gömma mig undan sociala tillställningar många gånger. Du fick mig att välja kläder som på bästa sätt dolde min kropp och framförallt fick du mig att tycka mycket illa om mig själv.

Vad gör du här nu?

6 år är lång tid. 6 år utan problemhud är, för en person som lärt sig anpassa livet efter hur huden mår och ser ut en underbart lång period av frihet och livsglädje.

De här åren har gått väldigt fort, det gör ju det när vi har roligt eller hur, och har gett mig kraftfulla verktyg för att nå den balans jag lever i idag och med hjälp av dessa har jag nu tagit mig ur sängen och är redo att dela min situation med er. 

Så vi tar ett djupt andetag och backar bandet.

Det har varit sommar och sedan har hösten rusat på som den ju ofta gör fylld av aktiviteter med familjen, jobb och fix i trädgården. En härlig tid!

Ibland när det går fort hinner vi ju inte med att ha samma framförhållning som vi normalt har och i mitt fall handlar det ofta om att jag glömmer handla de mjölkfria alternativ jag sedan 1,5 år tillbaka ersätter de vanliga mjölkprodukterna med. Så under de senaste 2 månaderna har jag vid lite för många tillfällen stått med kylskåpet öppet och konstaterat att: ok, det får bli vanlig fil till frukost och vanlig mjölk i kaffet idag, jag handlar på hemvägen.

Ett avsteg ger sällan negativa effekter men när det upprepas...

Något annat som fallit ur planeringen den här hösten har varit inköp av nya Svartvinbärskapslar. Inte bra! Vi är en stor familj med torr hud så att det alltid finns vinbärskapslar är viktigt, särskilt när luften blir torrare och temperaturen sjunker.

Nu har det tyvärr varit några veckor spridda under hösten där kapslarna varit slut. Förra veckan firades födelsedag i familjen. Härligt, visst är det mysigt att lysa upp höstmörkret med ett kalas! Under kvällen fanns en ostbricka framme. Ost är en av mina stora njutningar, ja, fram till att jag valde bort mjölkprodukterna vill säga. 

Nu, var det ju kalas och jag tänkte som jag brukar tänka: ett avsteg skapar inte förödande konsekvenser. Jag åt underbart god dessertost! Så gott det var! Ren njutning! Vi hade ett mycket fint kalas och sedan rullade veckan på. Osten uppäten och glömd.

Ett avsteg ger inga negativa effekter men vad händer när flera, kanske till och med ganska många avsteg råkar sammanfalla samtidigt som de nödvändiga Svartvinbärkapslarna är slut?

Då vaknar jag med klåda och vätskande händer. Då kliver jag ur sängen med en skamkänsla i kroppen. Jag borde ju veta bättre, säger jag irriterat till mig själv.

Men vet ni vad som är så bra? Vet ni vad som är ett av de absolut bästa verktygen i min verktygslåda för att hjälpa mig själv?

Jo, insikten om att jag är människa! Jag är en helt underbart vanlig människa, inte olika någon annan. Vi människor är ju just mänskliga och det innebär att vi sätter upp planer, skapar visioner och mål i ena stunden och i nästa stund är vi fullt upptagna med något annat och glömmer det vi stunden innan tyckte var så viktigt och självklart.

När vi är som bäst är när vårt barnasinne är starkt, vi tar emot livet med nyfikenhet och glädje. 

I meditationstraditionen finns begreppet Beginners mind som innebär att vi ska närma oss livet som ett barn, en nybörjare i varje ögonblick. Att försöka leva så hjälper oss att inte fastna i våra förutfattade meningar eller i betraktandet av våra liv i enbart svart och vitt.

"Jag har kli på händerna alltså har jag misslyckats och bör skämmas" är ett tydligt exempel på hur vi begränsas av att se på situationen ur ett svart-vitt perspektiv. Svårt att vara konstruktiv och se nya lösningar ur det perspektivet. 

Svårt att vara kärleksfull och förstående med sig själv när skammen skymmer sikten.

"In the beginner's mind there are many possibilities, but in the expert's there are few."
Shunryu Suzuki

När mina hudproblem var som värst kände jag mig väldigt ensam. Jag upplevde inte att jag fick det stöd och den förståelsen jag behövde i vården och det ökade känslan av skam inför min hud.

Idag vet jag att jag inte är ensam! Vi är många med torr och irriterad hud, våra problem kan ta sig olika uttryck men vi är många!

Så idag drar jag inte ner rullgardinen och gömmer mig utan idag skriver jag till er och berättar för något jag lärt mig är hur viktigt det är att vi delar våra historier med varandra. Att delandet och gemenskapen i det gör oss starkare och stoltare.

Idag ger jag mig själv en kram och berättar att allt är ok, sedan kör jag till Ica och köper nya mjölkfria produkter och fortsätter äta mina underbara Svartvinbärskapslar!

Sköt om er och glöm inte att vi har varandra och tillsammans har vi otroligt mycket kunskap, erfarenhet och knep som får livet att kännas hoppfullt och spännande.

 Kram Karin